Utvärdera EU-medlemskapet
Förutsättning för EU-medlemskap – att unionen återgår till vad det ursprungligen var tänkt att vara
EU påverkar vår suveränitet
Sverige är ett litet land med ca 10 miljoner invånare. Jämfört med till exempel Tyskland, som har cirka 85 miljoner invånare, är vi ett pyttelitet land. När EU:s parlament ska besluta i någon lagstiftningsfråga, har vi en svag röst genom våra 21 ledamöter. I EU-parlamentet finns nu 2024-2029 hela 720 ledamöter. 21 svenskar kan därför inte med framgång hävda någon annan uppfattning än vad de stora ländernas ledamöter gör. Chansen för svenskarna att påverka är helt beroende av att ett eller flera folkrika länder med många representanter (tex Tyskland) tycker som vi i EU- parlamentet.
En fullfjädrad politisk union
När Sverige gick med i EU 1995 trodde nog de flesta att det handlade om en freds- och frihandelsunion, där vi skulle kunna besöka våra europeiska grannar utan att behöva visa passet. För den som läste det finstilta var det dock uppenbart att det skulle bli en fullfjädrad politisk union med bland annat gemensam utrikes- och jordbrukspolitik. Vi skulle få en gemensam superstat vars beslut och rättsakter skulle ha företräde framför vår egen riksdag och våra egna lagar.
EU sväller bortom all rimlighet
EU är idag en byråkratisk koloss som har blivit ett självändamål och en födkrok för sin egen personal. Kommissionen består av en representant från varje medlemsland (27 stycken), samt en president. Ingen av dem är folkvald. Deras uppgift är uttryckligen att främja EU:s intressen, inte medlemsländernas. Det gör de bland annat genom att varje år producera en störtflod av nya lagar och regler som flyttar mer makt från medlemsländerna till EU. Subsidiaritetsprincipen som finns inskriven i EU:s fördrag har helt åsidosatts.
Frihandelsunionen blev en byråkratiunion
I ett frihandelsområde är det enbart säljare och köpare som avgör vad som handlas. EU:s byråkrati-union är något annat. Där måste säljare och köpare först och främst uppfylla EU:s regelbörda. Det gynnar storföretag som har råd med specialister för efterlevnad av EU-regler, men straffar mindre företag. Detta leder till höga priser och gör oss fattigare. Byråkratin kväver näringslivet, driver många företag i konkurs medan andra flyttar till mer vänligt sinnade länder utanför Europa. Inget medlemsland får använda egna regler för att gynna sina egna uppdragsgivare. Resultatet? Sedan 1991 har EU:s andel av global BNP nästan halverats från 28 till under 15 procent.
Fredsunionen blev krigsunion
Utan egen utrikespolitik har Sverige inte längre möjlighet att bestämma vem som är vän eller fiende. Vi blir automatiskt indragna i EU-politikens handelskrig och bojkotter. Utanför EU vore vi fria att välja om vi ville lösa konflikter med krig eller med traditionell svensk diplomati och handel. EU-kommissionen har satt igång ReArm Europe, ett upprustningsprojekt för 800 miljarder Euro som ska finansieras med ökad statsskuld för medlemsstaterna. Unionen är på väg att ta steget fullt ut från fredsunion till krigsunion.
… och en invandrings-, koldioxid-, energi-, censur- och skatteunion
EU lägger allt fler politiska områden under sig. Områden som vi aldrig röstade om. Trenden går mot att ersätta nationalstaterna med en byråkratisk EU-stat efter gammal sovjetisk modell. Genom diverse ”fonder” för Covid, för upprustning, avgifter för koldioxidutsläpp, straffavgifter och de ständigt växande medlemsavgifterna går EU stegvis mot att beskatta unionens medborgare.
Av den gemensamma yttre gränsen (Schengen) blev det istället tvingande invandringskvoter. När Sverige behöver teknisk expertis från fjärran länder kan vi faktiskt lösa det utan EU:s hjälp.
Sverige är Europas största nettoexportör av el-energi. EU tvingar oss att göra 70 procent av vår överföringskapacitet tillgänglig för export. Detta driver upp elpriserna för oss svenskar.
EU försöker ta kontroll över skogen, på samma sätt som man har gjort med jordbruket. Det fria ordet är på väg att avskaffas via DSA (Digital Services Act), en lag för att censurera sådan information på internet som EU ogillar. De högtidliga deklarationerna om EU-värderingar har visat sig vara föga mer än en censur-, kontroll- och övervakningsstat med totalitära ambitioner.
Alla medlemskap ska ständigt utvärderas
Historien visar att samarbeten, och särskilt unioner, tenderar att permanentas. De får egna tjänstemän och bildar en egen politisk nivå. Överstatliga samarbeten måste därför ständigt utvärderas. När de inte längre är till nytta för medborgarna, utan bara för särintressen och sin egen personal, ska vi lämna dem.