Bättre förvaltning av våra resurser och finanser
– Sluta skänka bort svenskarnas skattepengar
En allt sämre ekonomisk utveckling
Sverige har under många år haft en svag ekonomisk utveckling. Vår BNP-ökning har varit långt sämre än våra historiska tal. Räknat som BNP per capita är tillväxten i välfärd ytterst blygsam eftersom vår befolkning har ökat kraftigt, men utan att höja vår BNP. Detta beror på att Sverige idag har en blandekonomi, och att en allt för stor andel av denna ekonomi numera sköts som en planekonomi snarare än marknadsekonomi.
På 70-talet var svenskarna ett av världens rikaste folk; vi låg då på samma nivå i välståndsligan som Schweiz. Idag tjänar en erfaren svensk gymnasielärare ungefär 40 000 kronor per månad medan en schweizisk får ut motsvarande 150 000 kronor. Med hänsyn till att Schweiz har lägre skatter men högre priser får den schweiziske läraren ut drygt fyra gånger så mycket köpkraft som svensken för samma arbetstid. På 70-talet kunde en svensk arbetare försörja familjen på en lön. Idag är det få som har råd med en sådan lyx. Varför blev vi fattigare och hur blev schweizarna fyra gånger rikare än oss på 50 år?
En orsak till den svaga utvecklingen är att den svenska offentliga sektorn har expanderat. Ökad byråkrati ger lägre produktivitet. Ett problem med den offentliga sektorn är avsaknaden av både konkurrens och entreprenörskap. Det är viktigt att effektivisera det offentliga åtagandets utgifter. Detta kräver fast disciplin och tydliga prioriteringar hos stat, kommun och hela den offentliga sektorn.
Sverige har ett i stort sett bra företagsklimat med stark innovationskraft och en god kultur av kreativt företagande. Samtidigt tyngs företag, såväl nya som etablerade, små som stora, av växande regelverk och pålagor från EU.
En fattig nation blir rik genom ekonomisk tillväxt
Människans naturtillstånd är fattigdom och svält, att jaga och samla det lilla som naturen bjuder. Hur kunde vi lyfta oss ur detta trista tillstånd? Genom ekonomisk tillväxt. Begreppet ekonomisk tillväxt innebär att producera mer med samma insats. Det är inte arbetstidsregler i sig som har gett oss lediga helger och semesterveckor. Det är inte skolplikten som gjort att vi fick råd att avvara barnens arbetskraft i jordbruket. Det är ekonomisk tillväxt. Tillväxt skapas genom summan av människors produktiva ansträngningar och drivs på av tillgången till billig och pålitlig energi, kompetensutveckling, konkurrens och entreprenörskap.
Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt
Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket också gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid.
Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin.
Schweiz ligger fyra och Sverige på plats tolv av 48 på International ”Tax Competitiveness Index”.
Inflation gör oss fattigare
Det påstås att kommunistledaren Vladimir Lenin sagt att ”sättet att krossa det borgerliga samhället är att mala det mellan höga skatter och inflation”. Vare sig han verkligen sagt det eller ej, så är det sant. Inflation är en osynlig skatt. Alla förstår att vi blir fattigare när priserna stiger men få förstår varför priserna stiger. För 500 år sedan förklarade astronomen Copernicus att när mängden pengar i omlopp stiger så ökar priserna. I Sverige har mängden pengar i omlopp (fysiska och digitala) ungefär fördubblats vart tionde år, det vill säga med 7-8 procent per år. Priset på fastigheter, aktier och mat har ökat i ungefär samma takt.
Riksbanken styr med hjälp av räntan hur fort mängden pengar ökar. Låg ränta ger hög ökningstakt och hög inflation. Precis som skatten skapar inflationen inte bara förlorare, utan även vinnare. Den som har egendom och lån (till exempel fastigheter eller aktier) vinner, medan den som inte äger något förlorar. Inflationen överför välstånd från fattiga till rika.
Den offentliga sektorn får inte växa ohämmat
Ekonomin kan delas in i två sektorer, privat och offentlig. I Sverige konsumeras nästan 50 procent av landets BNP av den offentliga sektorn, jämfört med 30 procent i Schweiz. Hos oss tar den offentliga sektorn 30 procent av den totala arbetsstyrkan i anspråk medan det i Schweiz bara är 15 procent. Detta är en tungt vägande orsak till att vi har halkat efter.
Ekonomi kan repareras fort
Sverige skulle på kort tid kunna bli rikt igen. Detta kräver inte smarta politiker som gör smarta saker med ekonomin för att ”skapa tillväxt och jobb”. Tvärtom. Det kräver politiker som kliver ur spåret och låter individer skapa välstånd. Ju mer avreglerat samhället blir desto större blir kreativiteten, arbetslusten och välståndet.