Energi - bygg kärnkraft och stoppa vindkraft
- Säkra välfärden genom ett robust energisystem
Välstånd kräver tillgång till billig energi
För att bygga materiellt välstånd behövs uppfinningsrika människor, billiga insatsvaror och en begränsad byråkrati. Energi den viktigaste eftersom den behövs till all produktion. Jordbruket, skogsbruket, stålverket, fabriken, IT-byrån, bilverkstaden och hårsalongen drivs alla med energi. Ett lands välstånd står i direkt proportion till dess tillgång på billig energi. För att maximera vårt välstånd behöver vi därför öka tillgången på billig och miljövänlig energi, inte strypa den.
Från hästkraft till kärnkraft
Historien om Sveriges rikedom går parallellt med utvecklingen av våra energislag. När jordbruket gick från handkraft till hästkraft kunde vi bruka större arealer. Skördarna ökade. Säden behöver malas, det är hårt arbete. Med vattendrivna kvarnar frigjordes arbetstid och välståndet steg. Skogen hade vi länge haft som kraftkälla, men med industrialiseringen skövlades den nästan fullständigt för att driva hyttor och ångmaskiner. Träkolet ersattes av de mer kompakta - men importerade - energislagen stenkol och olja. Skogen kunde återhämta sig. Älvarna i Norrland dämdes upp och landet elektrifierades utan att vi var beroende av utländska energiråvaror.
På 60-talet kom kärnkraften. För första gången fick vi riktigt billig energi utan stora ingrepp i naturen. En människas livstidsbehov av el kan utvinnas ur en mängd uran lika stor som 30 sockerbitar. Sverige är ett av världens uranrikaste länder, men sedan 2018 förbjuder miljöbalken utvinning av uran i vårt land. Att importera från andra länder går däremot bra. Vi hade nu ett av världens bästa elsystem. Svensk industri gick på högvarv. Vanligt folk fick el ur två hål i väggen utan att behöva tänka på om spotpriset var lämpligt för att baka en sockerkaka.
Ett antal politiska beslut har förstört vårt robusta elsystem. Elen har blivit betydligt dyrare, samtidigt som priset har blivit mindre stabilt. I södra Sverige är det svårt att bygga nya industrier eftersom levererad effekt inte kan garanteras. Det är uppenbart att detta slår mot vårt välstånd.
Folkomröstningen 1980 beslutade att avskaffa kärnkraften
Resultatet i Folkomröstningen 1980, politiska straffskatter på kärnkraft och myndighetsaktivism utan konsekvensanalys har lett till att sex av tolv kärnkraftsreaktorer har lagts ner.
Avregleringen av elmarknaden 1996
Förhoppningen var att med avregleringen skulle elproduktionen och elpriset bli som på en riktig marknad, alltså högre kvalité och lägre priser. För att det ska fungera måste dock både utbudssidan (produktion) och efterfrågesidan (försäljning) avregleras. Då kommer stigande efterfrågan leda till stigande priser, vilket är en signal som lockar fram mer produktion, vilket tar ner priset igen. Det är tyvärr byråkratiskt och svårt att bygga ny baskraft vilket innebär att i praktiken har bara priset avreglerats men inte utbudet.
Subventioner av vind- och solkraft 1991 - 2021
Statliga subventioner medförde att olönsam vind- och solkraft började byggas i stor skala, som en tänkt ersättning för den nedlagda kärnkraften. Vind och sol producerar el beroende på vädret. På en riktig marknad hade denna typ av el betraktats som en produkt med lägre kvalitet och helt egen prissättning. Nu säljs den på samma marknad som den planerbara kraften. Den subventioneras då av den planerbara kraften som måste träda in och stabilisera elnätet genom att kompensera för vindens och solens variationer. Det leder till mer slitage och högre kostnader vilka hittills inte har belastat vind- och solkraften.
Den totala elkostnaden bestående av elpriser, elnätskostnader och skatter har alla ökat kraftigt efter det att den sista reaktorn i Ringhals lades ned 2020. Väderberoende kraft kan aldrig ersätta planerbar kraft i stor skala till samma kvalitet och kostnad.
EU och 70-procentsregeln
Förr hade Sverige nationell prissättning på el. Då kunde vi fördela och prissätta el som det passade oss bäst. Som medlemmar i EU:s inre elmarknad får vi inte längre använda vår egen el till att göra det som är bäst för oss i Sverige. Vi får inte ha ett nationellt elpris, men vi har fått tillåtelse att ha fyra elområden med i praktiken fyra nationella priser.
Enligt EU måste utrikes elköpare få bjuda på svensk el på samma villkor som svenska köpare. För att de ska kunna transportera elen ut ur landet har vi byggt ett antal kraftkablar till utlandet - och fler är på väg. EU kräver att 70 procent av kapaciteten i alla kablar ska göras tillgängligt för utrikes elköpare. Detta driver givetvis upp priset för svenska köpare då elpriser på kontinenten oftast är betydligt högre.
Vindkraft - en plåga för människor och natur
Vårt energibehov ledde en gång till skövling av skogar och uppdämning av älvar. Därefter kom kärnkraften, som har minimal inverkan på djur och natur. Med bygget av vind- och solkraft har vi gått bakåt i utvecklingen och tar återigen stora landarealer och känslig vildmark i anspråk för att producera el av låg kvalité.
Där vindkraft byggs förstörs naturen och djurlivet drabbas. De som bor i närheten drabbas av buller, skadligt infraljud, en förlorad horisont och värdeminskning på fastigheter. Värdeminskningen blir alltså en kapitalöverföring från enskilda privatpersoner till en stor delvis subventionerad miljardindustri - oftast ägd av utländska intressen.