Krafttag mot miljöförstöring
- Fixeringen vid koldioxid hämmar miljöarbetet
Miljörörelsen har blivit en maktfaktor
Efter det att Rachel Carsons bok "Tyst vår", som handlade om föroreningar, kom ut 1962 har en stark miljörörelse vuxit fram. Miljörörelsens outtröttliga arbete har inneburit en ökad medvetenhet om hur viktigt det är att ta hand om miljön.
Miljörörelsen gör idag sin röst hörd i de flesta länder och har kommit att bli en stark maktfaktor. Det är många som vill representera den politiska ideologi som förespråkar det gröna skiftet. I princip samtliga svenska riksdagspartier har därför anammat detta sätt att tänka, vilket också har blivit förankrat som statsbärande idé. Idéerna kring "det gröna skiftet" bildar ett väsentligt fundament för det mellanstatliga arbetet inom både FN och EU.
Miljörörelsen har traditionellt drivit ett antal teman. Några av problemen har varit verkliga, andra icke-existerande. Skogsdöden är exempelvis ett påstått problem som aldrig har ägt rum.
Med Brundtlandkommissionens rapport från 1987 kom ett nytt perspektiv in i arbetet med att värna vår jord. Kommissionen parade ihop miljö- och utvecklingsproblem och presenterade begreppet hållbar utveckling.
Rapporten kopplade samman två icke-statliga organisationer som tidigare hade varit verksamma på var sin sida av arenan - biståndsorganisationerna och miljörörelsen. Den lyfte fram ett miljötema som på 1980-talet kraftigt aktualiserades, nämligen idén om att människan påverkar jordens klimat genom utsläpp av växthusgaser. Året efter Brundtlandkommissionens rapport tillkom etableringen av FN:s klimatpanel, IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change.
En avsmalnad miljödebatt
Under mer än trettio år efter att dessa två rapporter publicerats har vi upplevt en avsmalnad miljödebatt. Den handlar numera enbart om klimatet, där samtliga miljö- och biståndsorganisationer deltar. Samtidigt har politiker, förvaltning och media tagit stort utrymme i debatten med självutnämnda experter såsom Johan Rockström och Greta Thunberg. Detta har resulterat i att det mesta av vad vi nu ser av ändringar i ekosystem och beståndsvariationer för enstaka djur-och växtarter påstås vara orsakade av klimatförändringar.
När det mesta av verkliga och icke-verkliga miljö- och utvecklingsproblem påstås vara orsakade av människoskapade klimatförändringar, så blir den politiska lösningen enkel; vi måste kämpa mot utsläpp av koldioxid. Saknar man insikt om de verkliga problemen, då saknas också förmågan att lösa dem.
Miljöproblem negligeras
I takt med en alltmer alarmistisk syn på klimatet har de traditionella miljöproblem i stor utsträckning negligeras, inte minst då effekter av fossilfri energi diskuteras, dvs vind- och solenergianläggningar. Även när det gäller satsningen på eldrivna transporter saknas till stor del en redovisning av miljöpåverkan från annat än "klimatutsläpp".
I dagens debatt svartmålas kött, skogs- och jordbruk. För köttfrågan och jordbruket finns numera forskning som visar att jordbruket bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Säd, åkrar och betesmarker binder stora mängder kol, vilket IPCC och Naturvårdsverket märkligt nog inte tillgodoräknar jordbruket.
Beträffande kött redovisas aldrig något annat än metan- och koldioxidutsläpp som viktiga faktorer när det gäller miljöpåverkan. Köttets fördelar med sitt rika innehåll av näringsämnen diskuteras inte. Kornas koppling och bidrag till öppna landskap med alla sina biologiska mervärden lyfts aldrig fram i media. Människans beroende av kött genom årtusenden, särskilt i ej odlingsbara områden, hör vi inget om i debatten. Vad vegetabilisk föda och andra ersättningar till kött orsakar för miljöproblem hör man inte heller talas om.
Det finns idag nästan ingen debatt om organiska miljögifter som sprids i luft, vatten och mat. För 20-30 år sedan var den debatten levande. En viktig källa är avloppsslam som sprids på åkermark. Miljö- och hälsoproblem som uppstår på grund av organiska miljögifter måste åter sättas i centrum.
Det saknas även en debatt om planerat åldrande (inbyggt åldrande) som inom industridesign syftar till att göra en produkt obsolet för att stimulera konsumtion genom ett snabbare slit-och-släng-beteende. Planerat åldrande har en förödande effekt på energi- och naturresurshushållning. Begreppet planerat åldrande blev allmänt känt 2012, men sedan dess har inte mycket hänt, delvis på grund av den svaga konsumentkraften i Sverige.
Miljöskandalerna tilltar
Bränderna i soptippar under 2020-21 i Botkyrka och Upplands-Bro, avslöjade att tillsynen från myndigheterna inte fungerar. Bränderna orsakade utsläpp av mycket farliga miljögifter. I Botkyrka återfanns höga halter av dioxiner, arsenik och tungmetaller i släckvattnet. Kommunen höll provsvaren hemliga en längre tid vilket SVT rapporterade om den 29:e januari 2021.
Föroreningarna med PFAS i dricksvatten i Kallinge i Ronneby och i Bäcklösa vattenverk i Uppsala är andra belysande exempel. I båda fallen handlar det om Försvarsmaktens bristfälliga hantering av brandsläckningsmedel. Enbart händelsen med PFAS i Sverige är en miljöskandal.
Enligt Livsmedelsverket kan hela 5,8 miljoner svenskars kommunala dricksvatten vara påverkat av PFAS. Att denna miljöskandal har kunnat fortgå i så många år utan att våra tillsynsmyndigheter i kommuner, länsstyrelser, på Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har ingripit, är oacceptabelt. PFAS-problemet har varit känt under lång tid och tillverkningen började redan på 40-talet. Kanske beror det på att alltfler tjänstemän och chefer blivit upptagna av "klimathotet" och det luddiga begreppet "hållbar utveckling"? De har blivit "klimatsamordnare" och har därför inte tid att ägna sig åt de riktigt allvarliga frågorna.
Ett annat stort problem är nedfallet av miljögifter via nederbörd. I stort sett alla kända miljögifter förekommer i nederbörd och nedfall varje dag, dygnet runt, året runt.
Om många pratar om ett problem, och om media uppmärksammar det, då bildas det en opinion. Därefter påverkas politiken och viktiga beslut kan fattas. Om man däremot tänker sig motsatsen - d.v.s. att man inte uppmärksammar ett problem i offentligheten - ja, då händer ingenting. Detta vill Sverige Först ändra på.
Miljön får stå tillbaka för den "gröna" omställningen
Ett belysande exempel på hur miljön tvingas stå tillbaka för den "gröna" omställningen är när det kinesiska bolaget Shenzhen Senior Material i Eskilstuna får tillstånd att släppa ut 900 ton Metylenklorid i luften vid tillverkning av separationsfilm för batterier. Ämnet kan vara direkt dödligt vid inandning. Det är även skadligt på sikt och kan leda till flera cancerformer, fosterskador, missfall, nervskador och demens. Ämnet är förbjudet i Sverige sedan 1996 men det går att ansöka om dispens från Kemikalieinspektionen. Användningen av metylenklorid har minskat kraftigt, från 427 ton år 1996 till drygt 10 ton 2022.
Det kinesiska företaget Senior har nu fått dispens att använda 2770 ton metylenklorid under två år med motiveringen att det inte finns några alternativ vid tillverkning av separatorfilm till batterier. Det är tydligt att miljö, natur och hälsa nu offras för den så kallade "gröna omställningen".