Sverige Först - Vad vi vill

Preliminär version

Målet för Sverige Först framgår av namnet. Att se till att svenska staten sätter sina uppdragsgivares intressen först. Politiken ska drivas på uppdrag av folket, inte på uppdrag av EU eller andra överstatliga organisationer. I övrigt ska inte politiken mer än nödvändigt inkräkta på individens frihet.

Vi svenska medborgare har delegerat en enda uppgift åt staten. Via våra folkvalda företrädare ska den skydda våra grundläggande gemensamma intressen.

Dessa intressen handlar om:

Fred - som är basen för fortsatt liv och frihet; utan fred har vi ingenting.

Frihet - som är basen för förverkligande av tankar, idéer och liv; utan frihet är vi ingenting.

Företagande - som är basen för ekonomi och välstånd i vårt samhälle; utan företagande är vi alla fattiga.

Förvaltning - som är fundamentet för infrastruktur, energi och ett stabilt samhällsbygge; utan förvaltning återstår bara kaos, korruption och sönderfall.

Politiker prioriterar idag sina egna intressen och säljer Sverige

Med tiden har detta högtidliga uppdrag förvrängts av våra företrädares intresse för ideologier, överstatliga unioner och underkastelse inför internationella samarbetsorgan. De har betalat för sina politiska karriärer med vår självständighet. Uppdraget att skydda folket har ignorerats och bytts ut mot kontroll, uppfostran, bestraffning och en okontrollerad invandring. Resultatet är sämre ekonomi, kriminalitet, systemhotande klanvälde, rädsla och uppgivenhet.

Det är fullt möjligt att rädda Sverige, men det kräver krafttag

Det behöver inte vara så. Vi har alla förutsättningar för att åter skapa ett väl fungerande, rikt och tryggt Sverige. Vägen dit är inget mysterium, den är väl känd, men kräver modiga människor som vågar ta krafttag. Den röda tråden i alla Sveriges problem är förlusten av självstyrelse. Landsbygden styrs från staden, staden styrs från staten, staten styrs av EU och EU styr oss mot globala överenskommelser långt över våra huvuden.

En nation byggs på samarbete

De flesta av oss vill egentligen bara leva våra liv med familj och vänner, i harmoni och samförstånd, fredade från politisk inblandning. Politiken vill dock inte lämna oss ifred, utan har under lång tid skapat och underblåst konflikter mellan olika grupper i samhället. Man sätter arbetare mot arbetsgivare, man mot kvinna, utlänningar mot svenskar, ung mot gammal, land mot stad och vänster mot höger. Men det är inte konflikt som bygger goda samhällen, utan samarbete. Under många generationer har våra förfäder arbetat efter bästa förmåga för att skapa en bättre värld för sina barn och barnbarn. Ett sådant samhälle vill vi bygga igen. Genom att sätta Sverige först och låta våra grundläggande intressen fred, frihet, företagande och förvaltning bära upp vårt partiprogram.

A. Gör Sverige rikt igen!

1. Bättre förvaltning av våra resurser och finanser
2. Avslöja klimatpolitiken
3. Krafttag mot miljöförstöringen
4. Bygg kärnkraft och stoppa vindkraft
5. Skydda jord- och skogsbruk från byråkrati, aktivism och bidragsberoende
6. Återskapa en blomstrande landsbygd

B. Sverige i världen för ökad suveränitet och trygghet

7. Ett försvar för Sverige och god diplomati
8. Folkstyre istället för globalism
9. Utvärdera EU-medlemskapet

C. En god hälsa genom omsorgsfull vård och omsorg

10. Ett hälsosamt Sverige där ohälsa förebyggs naturligt
11. Nürnbergkoden ska alltid respekteras
12. En värdig äldrevård

D. Förbättra samhällets funktioner

13. Utbilda för kunskap i stället för ideologi och dominans
14. Lag och ordning
15. En ansvarsfull migrationspolitik

A. Gör Sverige rikt igen!

Hur ska vi förstärka Sveriges ekonomi? En bra början är att sluta skänka bort skattebetalarnas pengar.

Det är också viktigt att marknadsekonomi och ekonomisk frihet ska råda i så stor utsträckning som möjligt. Marknadsekonomi och ekonomisk frihet är vad som möjliggör tillväxt - och därmed all välfärd.

1. Bättre förvaltning av våra resurser och finanser

- Sluta skänka bort svenskarnas skattepengar

En allt sämre ekonomisk utveckling

Sverige har under många år haft en svag ekonomisk utveckling. Vår BNP-ökning har varit långt sämre än våra historiska tal. Räknat som BNP per capita är tillväxten i välfärd ytterst blygsam eftersom vår befolkning har ökat kraftigt, men utan att höja vår BNP. Detta beror på att Sverige idag har en blandekonomi, och att en allt för stor andel av denna ekonomi numera sköts som en planekonomi snarare än marknadsekonomi.

På 70-talet var svenskarna ett av världens rikaste folk; vi låg då på samma nivå i välståndsligan som Schweiz. Idag tjänar en erfaren svensk gymnasielärare ungefär 40 000 kronor per månad medan en schweizisk får ut motsvarande 150 000 kronor. Med hänsyn till att Schweiz har lägre skatter men högre priser får den schweiziske läraren ut drygt fyra gånger så mycket köpkraft som svensken för samma arbetstid. På 70-talet kunde en svensk arbetare försörja familjen på en lön. Idag är det få som har råd med en sådan lyx. Varför blev vi fattigare och hur blev schweizarna fyra gånger rikare än oss på 50 år?

En orsak till den svaga utvecklingen är att den svenska offentliga sektorn har expanderat. Ökad byråkrati ger lägre produktivitet. Ett problem med den offentliga sektorn är avsaknaden av både konkurrens och entreprenörskap. Det är viktigt att effektivisera det offentliga åtagandets utgifter. Detta kräver fast disciplin och tydliga prioriteringar hos stat, kommun och hela den offentliga sektorn.

Sverige har ett i stort sett bra företagsklimat med stark innovationskraft och en god kultur av kreativt företagande. Samtidigt tyngs företag, såväl nya som etablerade, små som stora, av växande regelverk och pålagor från EU.

En fattig nation blir rik genom ekonomisk tillväxt

Människans naturtillstånd är fattigdom och svält, att jaga och samla det lilla som naturen bjuder. Hur kunde vi lyfta oss ur detta trista tillstånd? Genom ekonomisk tillväxt. Begreppet ekonomisk tillväxt innebär att producera mer med samma insats. Det är inte arbetstidsregler i sig som har gett oss lediga helger och semesterveckor. Det är inte skolplikten som gjort att vi fick råd att avvara barnens arbetskraft i jordbruket. Det är ekonomisk tillväxt. Tillväxt skapas genom summan av människors produktiva ansträngningar och drivs på av tillgången till billig och pålitlig energi, kompetensutveckling, konkurrens och entreprenörskap.

Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt

Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket också gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid.

Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin.

Schweiz ligger fyra och Sverige på plats tolv av 48 på International "Tax Competitiveness Index".

Inflation gör oss fattigare

Det påstås att kommunistledaren Vladimir Lenin sagt att "sättet att krossa det borgerliga samhället är att mala det mellan höga skatter och inflation". Vare sig han verkligen sagt det eller ej, så är det sant. Inflation är en osynlig skatt. Alla förstår att vi blir fattigare när priserna stiger men få förstår varför priserna stiger. För 500 år sedan förklarade astronomen Copernicus att när mängden pengar i omlopp stiger så ökar priserna. I Sverige har mängden pengar i omlopp (fysiska och digitala) ungefär fördubblats vart tionde år, det vill säga med 7-8 procent per år. Priset på fastigheter, aktier och mat har ökat i ungefär samma takt.

Riksbanken styr med hjälp av räntan hur fort mängden pengar ökar. Låg ränta ger hög ökningstakt och hög inflation. Precis som skatten skapar inflationen inte bara förlorare, utan även vinnare. Den som har egendom och lån (till exempel fastigheter eller aktier) vinner, medan den som inte äger något förlorar. Inflationen överför välstånd från fattiga till rika.

Den offentliga sektorn får inte växa ohämmat

Ekonomin kan delas in i två sektorer, privat och offentlig. I Sverige konsumeras nästan 50 procent av landets BNP av den offentliga sektorn, jämfört med 30 procent i Schweiz. Hos oss tar den offentliga sektorn 30 procent av den totala arbetsstyrkan i anspråk medan det i Schweiz bara är 15 procent. Detta är en tungt vägande orsak till att vi har halkat efter.

Ekonomi kan repareras fort

Sverige skulle på kort tid kunna bli rikt igen. Detta kräver inte smarta politiker som gör smarta saker med ekonomin för att "skapa tillväxt och jobb". Tvärtom. Det kräver politiker som kliver ur spåret och låter individer skapa välstånd. Ju mer avreglerat samhället blir desto större blir kreativiteten, arbetslusten och välståndet.

2. Det finns ingen klimatkris

- Väg nytta mot kostnad inom klimatpolitiken

Politiken måste bli mer vetenskaplig och vetenskapen mindre politisk

År 1990 varnade FN:s klimatpanel IPCC att om en fortsatt exponentiell ökning av koldioxidutsläpp, freoner och andra växthusgaser skulle fortsätta, så skulle konsekvenserna för jordens klimat år 2100 bli förödande. Den senaste rapporten från IPCC 2022 visar däremot att den utveckling man befarade 1990 inte alls kommer att inträffa. Inte heller den utveckling man befarade i rapporten från 2013 anses längre sannolik, någon global katastrof förutspås inte längre.

Idén om att "klimatvetenskapen är avgjord" går trots detta som en röd tråd genom dagens politiska diskussioner. Tyvärr utgår man då från en idé som inte stöds ens av den forskning man refererar till. Detta har inte bara snedvridit vår offentliga och politiska debatt om energifrågor, miljö och utsläpp av växthusgaser - utan också hämmat viktiga vetenskapliga och politiska diskussioner om vårt framtida klimat. Enorma summor av skattebetalarnas pengar har plöjts ner i förlustbringande så kallade gröna investeringar. De har haft en stor negativ påverkan på miljön, utan att ge någon påverkan på klimatet.

Klimatfrågan är global och gäller den avlägsna framtiden

The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) är en komplicerad organisation under FN. Den har skapats för att förse politiker med regelbundna vetenskapliga bedömningar av klimatförändringar och deras konsekvenser, se möjliga framtida risker och att föreslå åtgärder.

IPCC har tre arbetsgrupper

Arbetsgrupp 1 (WG1) handlar om den fysikaliska vetenskapen och rapporterar om själva klimatet, vad man vet har inträffat och olika tänkbara scenarier för framtiden.

Arbetsgrupp 2 (WG2) rapporterar om konsekvenser av klimatförändringar, anpassning och sårbarhet nu och i framtiden.

Arbetsgrupp 3 (WG3) rapporterar om mildrande åtgärder mot klimatförändringar.

Arbetsgrupperna består av forskare som sammanställer vad som publicerats i den vetenskapliga litteraturen. Manuskripten till dessa mycket omfattande rapporter publiceras på internet och granskas av intresserade forskare världen över. Förslag till ändringar diskuteras med arbetsgrupperna. I slutfasen av den här processen godkänner medlemsstaternas regeringar rapporterna. Godkännandet baseras på en dialog mellan dem som ska använda rapporterna (regeringarna) och de som skrev rapporterna (forskarna).

IPCC vilseleder politiken genom alarmistisk rubriksättning

Ett exempel på hur det politiska IPCC förvränger budskapen från den vetenskapliga rapporteringen är när man väljer rubriksättning, som den på sidan 10 i sammanfattningsrapporten (SPM).

Climate change is already affecting every inhabited region across the globe, with human influence contributing to many observed changes in weather and climate extremes.

Detta stämmer inte med den data som presenteras. Det är den politiska granskningen som har formulerat rubriken. Politiken kan dock inte ändra de fakta som vetenskapsmännen har kommit fram till och som på intet sätt är alarmistisk.

Påståendet att "klimatförändringar redan påverkar varje bebodd region på jorden" är ingenting annat än politik. Klimatet är kaotiskt. Mänskligheten har i alla tider drabbats av värmeböljor, översvämningar, cykloner och andra väderrelaterade katastrofer.

Enligt observationer och data finns det ingen klimatkris

Enligt bedömningarna i rapporten från IPCC WG1 2022 kan man se att värmeböljor blivit vanligare i 23 av de 45 regioner man delar in världen i, och att detta beror på utsläpp av växthusgaser.

När det gäller skyfall har endast en av de 45 regionerna en ökning som kan tillskrivas mänskliga utsläpp. Det är norra Europa, alltså bland annat Sverige. Skyfall har också blivit vanligare i ett område i Kanada, men där är man osäker på om mänskliga utsläpp av koldioxid är orsaken. Ytterligare 17 regioner har ökad förekomst av skyfall, men där stämmer inte mönstret med klimatmodellernas förutsägelser om konsekvenserna av våra utsläpp. Övriga regioner kan man inte dra någon slutsats om, men inte i någon av dem har skyfall blivit mer sällsynta.

När det gäller torka har endast två regioner ökad torka som med viss sannolikhet kan tillskrivas våra utsläpp av koldioxid; västra Kanada och Medelhavsområdet.

Klimatkatastrofer minskar

Statistik över antalet förolyckade på grund av klimatkatastrofer visar på en kraftig minskning. Mellan åren 1920-1940 dog i genomsnitt 200 per 1 miljon människor i klimatkatastrofer till följd av omväxlande torka och översvämningar. De senaste 20 åren var den siffran 2,6 - nästan 100 gånger lägre! Det beror naturligtvis på att välståndet i världen har ökat. De ekonomiska konsekvenserna har däremot ökat, ungefär fördubblats, sedan 1960 uttryckt som andel av BNP. Ungefär hälften beror på stormar, vars kostnad har ökat från 0,04% till 0,13% av BNP. I dag finns det mycket fler och dyrare saker för stormarna att förstöra!

Medias ansvar för desinformation

Det växande antalet människor på jorden exploaterar naturmiljöerna mycket hårdare idag, och vi bebygger alltmer väderutsatta platser. Detta har grumlat mediernas och journalisternas förmåga att särskilja saker och ting. Medias välkända intresse av att förstora händelser för lösnummerförsäljningens och tittarskarornas skull, yttrar sig tydligt i klimatsammanhang, då naturkatastrofer är något spektakulärt. Med sedvanlig medial förenkling av orsakssambanden skylls isolerade väderhändelser enklast på klimatförändringar.

... om det "extrema" klimatet

Media har snappat upp katastrofer och förstörelse som beror på extrema väderhändelser, fast de i verkligheten hade kunnat bero på svag infrastruktur eller på det överutnyttjande som en ökad befolkning medför. Några exempel är händelserna i Mali och på Afrikas Horn.

Det är naivt och problematiskt om man tror att en snabb minskning av koldioxid skulle förbättra situationen med extremväder. Troligen skulle det, på grund av de enorma kostnaderna, i stället leda till ökad fattigdom, samt att nödvändiga åtgärder för skydd mot extremväder skulle utebli. Dessutom kommer en fattigare värld att få en större folkökning med fler människor som inte har möjlighet att agera annat än kortsiktigt, vilket leder till mer koldioxid.

Det alarmistiska budskapet avspeglar sig i en närmast homogent okritisk återgivning i media. Man drar sig inte ens för att utnyttja barn och oerfarna, engagerade ungdomar för att föra ut sin övertygelse.

Vi bör fokusera på verkliga problem

Det är nu viktigt att vi ägnar oss åt världens verkliga problem, och långsiktiga lösningar på dem. Med ekonomi menas hushållande med knappa resurser, något som borde genomsyra alla delar av samhället. Energiresurser är något världen måste utnyttja långsiktigt optimalt. Att till exempel frakta biomassa långa sträckor för att utsläppen i Sverige ska bli "grönare", är i ett globalt perspektiv kontraproduktivt. Bäst ekonomi är att använda råvaror nära platsen där de växer/tillverkas. Reduktionsplikten är ett annat exempel. När biomassa omvandlas till biodiesel, hur stor del av energiinnehållet går då förlorat vid omvandlingen? Global energiekonomi borde vara det man diskuterar vid framtida COP-möten. Om resursförstöringen kan reduceras kan vinnarna bli fler än förlorarna.

... och energi- och klimatpolitiken anpassas till ett föränderligt klimat

År 1815 fanns det ca 1 miljard människor på Jorden. Idag finns det sju gånger fler. Snart är vi 10 miljarder, där det stora flertalet kommer att leva i städer. Det är denna värld och ingen annan idealiserad värld som vi måste förbereda oss för. För att alla dessa människor ska kunna överleva kommer större landområden att krävas. Mer energi och ökade resurser för en större befolkningsmängd, kommer också att resultera i en större mängd avfall och föroreningar. Utmaningarna är gigantiska och miljöproblemen stora.

Under de senare åren har världen dock blivit allt grönare vilket är positivt eftersom detta har resulterat i ökad matproduktion, delvis till följd av mer koldioxid i atmosfären. Med ytterligare vegetation kommer en väsentlig del av koldioxidmängden i atmosfären att gå in i fotosyntesen. I en situation där den globala temperaturen i stället sjunker, kommer matförsörjningen att äventyras. Historien visar att global avkylning dödar - till skillnad från global uppvärmning. I ett scenario med sjunkande global temperatur till följd av naturliga klimatförändringar är det viktigt med en god tillgång på energi.

Kostnaderna står inte i proportion till nyttan

Klimatförändringarna kan bli ett problem på längre sikt, men lär inte drabba oss så hårt som politiken idag vill få oss att tro. På norra halvklotet har dygnsmedeltemperaturen ökat markant under ett antal decennier. Vintertemperaturen har ökat långt mer än sommartemperaturen, som knappt har ökat alls under samma tidsperiod. Det är givetvis mycket gynnsamt för oss här uppe i norr att vintertemperaturen har ökat och odlingssäsongen blivit längre.

FN:s klimatpanel förutspår att klimatförändringarna, om vi lämnar dem utan åtgärd, kommer att krympa våra inkomster med mellan 0,2 och 2 procent till och med 2070-talet. Att lägga tusentals miljarder på enorma, hastigt genomförda utsläppsminskningar är en ohållbar, ineffektiv och västvärldscentrerad lösning. Över hela västvärlden tävlar politiker om att utlova dyr klimatpolitik som drastiskt minskar vår tillväxt och förmåga att hantera andra viktiga problem.

De flesta av världens rika länder lovar nu att vara koldioxidneutrala vid 2000-talets mitt. Nya Zeeland har gjort en oberoende bedömning av vad det skulle kosta och har med optimistiska beräkningar kommit fram till att det skulle handla om 16 procent av landets BNP, motsvarande hela landets statsbudget.

FN:s klimatpanel har kommit fram till att samtliga av de 128 klimatpolitiska åtgärder som de analyserat kommer att göra oss fattigare.

I Sverige får vi ständigt höra att vi ska gå före i omställningen. Men varför skulle något annat land vilja följa i Sveriges fotspår? Varför skulle de vilja kopiera en för landet katastrofal omställning - med förlorad tillväxt och ökad arbetslöshet som en följd av ett försämrat energisystem?

3. Krafttag mot miljöförstöring

- Fixeringen vid koldioxid hämmar miljöarbetet

Miljörörelsen har blivit en maktfaktor

Efter det att Rachel Carsons bok "Tyst vår", som handlade om föroreningar, kom ut 1962 har en stark miljörörelse vuxit fram. Miljörörelsens outtröttliga arbete har inneburit en ökad medvetenhet om hur viktigt det är att ta hand om miljön.

Miljörörelsen gör idag sin röst hörd i de flesta länder och har kommit att bli en stark maktfaktor. Det är många som vill representera den politiska ideologi som förespråkar det gröna skiftet. I princip samtliga svenska riksdagspartier har därför anammat detta sätt att tänka, vilket också har blivit förankrat som statsbärande idé. Idéerna kring "det gröna skiftet" bildar ett väsentligt fundament för det mellanstatliga arbetet inom både FN och EU.

Miljörörelsen har traditionellt drivit ett antal teman. Några av problemen har varit verkliga, andra icke-existerande. Skogsdöden är exempelvis ett påstått problem som aldrig har ägt rum.

Med Brundtlandkommissionens rapport från 1987 kom ett nytt perspektiv in i arbetet med att värna vår jord. Kommissionen parade ihop miljö- och utvecklingsproblem och presenterade begreppet hållbar utveckling.

Rapporten kopplade samman två icke-statliga organisationer som tidigare hade varit verksamma på var sin sida av arenan - biståndsorganisationerna och miljörörelsen. Den lyfte fram ett miljötema som på 1980-talet kraftigt aktualiserades, nämligen idén om att människan påverkar jordens klimat genom utsläpp av växthusgaser. Året efter Brundtlandkommissionens rapport tillkom etableringen av FN:s klimatpanel, IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change.

En avsmalnad miljödebatt

Under mer än trettio år efter att dessa två rapporter publicerats har vi upplevt en avsmalnad miljödebatt. Den handlar numera enbart om klimatet, där samtliga miljö- och biståndsorganisationer deltar. Samtidigt har politiker, förvaltning och media tagit stort utrymme i debatten med självutnämnda experter såsom Johan Rockström och Greta Thunberg. Detta har resulterat i att det mesta av vad vi nu ser av ändringar i ekosystem och beståndsvariationer för enstaka djur-och växtarter påstås vara orsakade av klimatförändringar.

När det mesta av verkliga och icke-verkliga miljö- och utvecklingsproblem påstås vara orsakade av människoskapade klimatförändringar, så blir den politiska lösningen enkel; vi måste kämpa mot utsläpp av koldioxid. Saknar man insikt om de verkliga problemen, då saknas också förmågan att lösa dem.

Miljöproblem negligeras

I takt med en alltmer alarmistisk syn på klimatet har de traditionella miljöproblem i stor utsträckning negligeras, inte minst då effekter av fossilfri energi diskuteras, dvs vind- och solenergianläggningar. Även när det gäller satsningen på eldrivna transporter saknas till stor del en redovisning av miljöpåverkan från annat än "klimatutsläpp".

I dagens debatt svartmålas kött, skogs- och jordbruk. För köttfrågan och jordbruket finns numera forskning som visar att jordbruket bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Säd, åkrar och betesmarker binder stora mängder kol, vilket IPCC och Naturvårdsverket märkligt nog inte tillgodoräknar jordbruket.

Beträffande kött redovisas aldrig något annat än metan- och koldioxidutsläpp som viktiga faktorer när det gäller miljöpåverkan. Köttets fördelar med sitt rika innehåll av näringsämnen diskuteras inte. Kornas koppling och bidrag till öppna landskap med alla sina biologiska mervärden lyfts aldrig fram i media. Människans beroende av kött genom årtusenden, särskilt i ej odlingsbara områden, hör vi inget om i debatten. Vad vegetabilisk föda och andra ersättningar till kött orsakar för miljöproblem hör man inte heller talas om.

Det finns idag nästan ingen debatt om organiska miljögifter som sprids i luft, vatten och mat. För 20-30 år sedan var den debatten levande. En viktig källa är avloppsslam som sprids på åkermark. Miljö- och hälsoproblem som uppstår på grund av organiska miljögifter måste åter sättas i centrum.

Det saknas även en debatt om planerat åldrande (inbyggt åldrande) som inom industridesign syftar till att göra en produkt obsolet för att stimulera konsumtion genom ett snabbare slit-och-släng-beteende. Planerat åldrande har en förödande effekt på energi- och naturresurshushållning. Begreppet planerat åldrande blev allmänt känt 2012, men sedan dess har inte mycket hänt, delvis på grund av den svaga konsumentkraften i Sverige.

Miljöskandalerna tilltar

Bränderna i soptippar under 2020-21 i Botkyrka och Upplands-Bro, avslöjade att tillsynen från myndigheterna inte fungerar. Bränderna orsakade utsläpp av mycket farliga miljögifter. I Botkyrka återfanns höga halter av dioxiner, arsenik och tungmetaller i släckvattnet. Kommunen höll provsvaren hemliga en längre tid vilket SVT rapporterade om den 29:e januari 2021.

Föroreningarna med PFAS i dricksvatten i Kallinge i Ronneby och i Bäcklösa vattenverk i Uppsala är andra belysande exempel. I båda fallen handlar det om Försvarsmaktens bristfälliga hantering av brandsläckningsmedel. Enbart händelsen med PFAS i Sverige är en miljöskandal.

Enligt Livsmedelsverket kan hela 5,8 miljoner svenskars kommunala dricksvatten vara påverkat av PFAS. Att denna miljöskandal har kunnat fortgå i så många år utan att våra tillsynsmyndigheter i kommuner, länsstyrelser, på Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har ingripit, är oacceptabelt. PFAS-problemet har varit känt under lång tid och tillverkningen började redan på 40-talet. Kanske beror det på att alltfler tjänstemän och chefer blivit upptagna av "klimathotet" och det luddiga begreppet "hållbar utveckling"? De har blivit "klimatsamordnare" och har därför inte tid att ägna sig åt de riktigt allvarliga frågorna.

Ett annat stort problem är nedfallet av miljögifter via nederbörd. I stort sett alla kända miljögifter förekommer i nederbörd och nedfall varje dag, dygnet runt, året runt.

Om många pratar om ett problem, och om media uppmärksammar det, då bildas det en opinion. Därefter påverkas politiken och viktiga beslut kan fattas. Om man däremot tänker sig motsatsen - d.v.s. att man inte uppmärksammar ett problem i offentligheten - ja, då händer ingenting. Detta vill Sverige Först ändra på.

Miljön får stå tillbaka för den "gröna" omställningen

Ett belysande exempel på hur miljön tvingas stå tillbaka för den "gröna" omställningen är när det kinesiska bolaget Shenzhen Senior Material i Eskilstuna får tillstånd att släppa ut 900 ton Metylenklorid i luften vid tillverkning av separationsfilm för batterier. Ämnet kan vara direkt dödligt vid inandning. Det är även skadligt på sikt och kan leda till flera cancerformer, fosterskador, missfall, nervskador och demens. Ämnet är förbjudet i Sverige sedan 1996 men det går att ansöka om dispens från Kemikalieinspektionen. Användningen av metylenklorid har minskat kraftigt, från 427 ton år 1996 till drygt 10 ton 2022.

Det kinesiska företaget Senior har nu fått dispens att använda 2770 ton metylenklorid under två år med motiveringen att det inte finns några alternativ vid tillverkning av separatorfilm till batterier. Det är tydligt att miljö, natur och hälsa nu offras för den så kallade "gröna omställningen".

4. Energi - bygg kärnkraft och stoppa vindkraft

- Säkra välfärden genom ett robust energisystem

Välstånd kräver tillgång till billig energi

För att bygga materiellt välstånd behövs uppfinningsrika människor, billiga insatsvaror och en begränsad byråkrati. Energi den viktigaste eftersom den behövs till all produktion. Jordbruket, skogsbruket, stålverket, fabriken, IT-byrån, bilverkstaden och hårsalongen drivs alla med energi. Ett lands välstånd står i direkt proportion till dess tillgång på billig energi. För att maximera vårt välstånd behöver vi därför öka tillgången på billig och miljövänlig energi, inte strypa den.

Från hästkraft till kärnkraft

Historien om Sveriges rikedom går parallellt med utvecklingen av våra energislag. När jordbruket gick från handkraft till hästkraft kunde vi bruka större arealer. Skördarna ökade. Säden behöver malas, det är hårt arbete. Med vattendrivna kvarnar frigjordes arbetstid och välståndet steg. Skogen hade vi länge haft som kraftkälla, men med industrialiseringen skövlades den nästan fullständigt för att driva hyttor och ångmaskiner. Träkolet ersattes av de mer kompakta - men importerade - energislagen stenkol och olja. Skogen kunde återhämta sig. Älvarna i Norrland dämdes upp och landet elektrifierades utan att vi var beroende av utländska energiråvaror.

På 60-talet kom kärnkraften. För första gången fick vi riktigt billig energi utan stora ingrepp i naturen. En människas livstidsbehov av el kan utvinnas ur en mängd uran lika stor som 30 sockerbitar. Sverige är ett av världens uranrikaste länder, men sedan 2018 förbjuder miljöbalken utvinning av uran i vårt land. Att importera från andra länder går däremot bra. Vi hade nu ett av världens bästa elsystem. Svensk industri gick på högvarv. Vanligt folk fick el ur två hål i väggen utan att behöva tänka på om spotpriset var lämpligt för att baka en sockerkaka.

Ett antal politiska beslut har förstört vårt robusta elsystem. Elen har blivit betydligt dyrare, samtidigt som priset har blivit mindre stabilt. I södra Sverige är det svårt att bygga nya industrier eftersom levererad effekt inte kan garanteras. Det är uppenbart att detta slår mot vårt välstånd.

Folkomröstningen 1980 beslutade att avskaffa kärnkraften

Resultatet i Folkomröstningen 1980, politiska straffskatter på kärnkraft och myndighetsaktivism utan konsekvensanalys har lett till att sex av tolv kärnkraftsreaktorer har lagts ner.

Avregleringen av elmarknaden 1996

Förhoppningen var att med avregleringen skulle elproduktionen och elpriset bli som på en riktig marknad, alltså högre kvalité och lägre priser. För att det ska fungera måste dock både utbudssidan (produktion) och efterfrågesidan (försäljning) avregleras. Då kommer stigande efterfrågan leda till stigande priser, vilket är en signal som lockar fram mer produktion, vilket tar ner priset igen. Det är tyvärr byråkratiskt och svårt att bygga ny baskraft vilket innebär att i praktiken har bara priset avreglerats men inte utbudet.

Subventioner av vind- och solkraft 1991 - 2021

Statliga subventioner medförde att olönsam vind- och solkraft började byggas i stor skala, som en tänkt ersättning för den nedlagda kärnkraften. Vind och sol producerar el beroende på vädret. På en riktig marknad hade denna typ av el betraktats som en produkt med lägre kvalitet och helt egen prissättning. Nu säljs den på samma marknad som den planerbara kraften. Den subventioneras då av den planerbara kraften som måste träda in och stabilisera elnätet genom att kompensera för vindens och solens variationer. Det leder till mer slitage och högre kostnader vilka hittills inte har belastat vind- och solkraften.

Den totala elkostnaden bestående av elpriser, elnätskostnader och skatter har alla ökat kraftigt efter det att den sista reaktorn i Ringhals lades ned 2020. Väderberoende kraft kan aldrig ersätta planerbar kraft i stor skala till samma kvalitet och kostnad.

EU och 70-procentsregeln

Förr hade Sverige nationell prissättning på el. Då kunde vi fördela och prissätta el som det passade oss bäst. Som medlemmar i EU:s inre elmarknad får vi inte längre använda vår egen el till att göra det som är bäst för oss i Sverige. Vi får inte ha ett nationellt elpris, men vi har fått tillåtelse att ha fyra elområden med i praktiken fyra nationella priser.

Enligt EU måste utrikes elköpare få bjuda på svensk el på samma villkor som svenska köpare. För att de ska kunna transportera elen ut ur landet har vi byggt ett antal kraftkablar till utlandet - och fler är på väg. EU kräver att 70 procent av kapaciteten i alla kablar ska göras tillgängligt för utrikes elköpare. Detta driver givetvis upp priset för svenska köpare då elpriser på kontinenten oftast är betydligt högre.

Vindkraft - en plåga för människor och natur

Vårt energibehov ledde en gång till skövling av skogar och uppdämning av älvar. Därefter kom kärnkraften, som har minimal inverkan på djur och natur. Med bygget av vind- och solkraft har vi gått bakåt i utvecklingen och tar återigen stora landarealer och känslig vildmark i anspråk för att producera el av låg kvalité.

Där vindkraft byggs förstörs naturen och djurlivet drabbas. De som bor i närheten drabbas av buller, skadligt infraljud, en förlorad horisont och värdeminskning på fastigheter. Värdeminskningen blir alltså en kapitalöverföring från enskilda privatpersoner till en stor delvis subventionerad miljardindustri - oftast ägd av utländska intressen.

5. Skydda jord- och skogsbruk från byråkrati, aktivism och bidragsberoende

- Stoppa EU:s klåfingrighet och verka för ökad självförsörjning

Staten har avsiktligt tagit död på småskaligt jordbruk

Jordbruket är den första näringen i civilisationens historia och den viktigaste för vår överlevnad. Det är inte förvånande att det är den näring som först blev reglerad och nu är hårdast politiskt styrd.

Sedan 60-talet har både socialdemokrater och högerpartier drivit på för en snabb strukturrationalisering av Sveriges jordbruk. Utvecklingen har tvingats fram med hjälp av lagar, byråkrati och subventioner - här används både piska och morot.

För en robust livsmedelssäkerhet behövs en mångfald av både stora och små gårdar. En nation med låg självförsörjningsgrad är mycket sårbar. Sverige har för inte så länge sedan varit självförsörjande på mat. Då fanns det många fler aktiva brukare i jord- och skogsbruk, trädgård och boskapsskötsel. De flesta gårdar hade flera olika djurslag och man odlade det som behövdes till djurfoder och humankonsumtion. Skogsbeten/utmarksbeten användes över hela Sverige, vilket förutom bete också gav ett öppnare, rikare och vackrare landskap än vad vi ser idag i skogs-och mellanbygder.

Idag med större och betydligt färre jordbruksföretag, är självförsörjningsgraden i Sverige under 50%. Vid en allvarlig kris krymper den siffran ytterligare, eftersom vårt moderna storjordbruk är tungt beroende av importerade insatsvaror som diesel, soja och konstgödsel. Ett diversifierat småbruk med lågteknologiska lösningar och slutna kretslopp är vad som i verkligheten kommer att fungera vid en allvarlig kris.

De flesta länder har strategier för att skydda det egna jordbruket. Man förstår att utan livsmedelssuveränitet finns det ingen självständighet. Men i Sverige har man med hjälp av jordbruksfientlig politik tagit död på de flesta små- och medelstora familjejordbruk. Gårdarna finns ju kvar, men har slagits ihop till allt större enheter. Där det förr fanns tio aktiva lantbrukarfamiljer finns nu ofta bara en ensam bonde kvar.

Lagar, regler och aktivistiska byråkrater gör jordbruk riskabelt

Jordbruk är i Sverige klassat som miljöfarlig verksamhet. Detta trots att en stor del av vår biologiska mångfald har skapats genom människans småskaliga brukande av jorden. Uppfattningen att jordbruk är miljöfarligt har skapat en aggressiv attityd hos tjänstemännen på de myndigheter som utför tillsyn på gårdarna. En tjänsteman kan på eget bevåg stänga ner en gård, bonden är då närmast rättslös. Det är naturligt att önska att nästa generation tar över gården man har byggt upp, men nu tvekar många att utsätta sina barn för den byråkratiska risken.

Genom att överreglera animalieproduktionen har man till exempel jagat en del av grisuppfödningen ur landet. Självförsörjningsgraden på nötkött är endast 60 %, delvis på grund av minskad framtidstro i branschen. Följden blir att vi importerar kött som producerats med metoder som är olagliga i Sverige.

EU centralplanerar jordbruket

Efter Sveriges EU-inträde 1995 har den svenska regleringen av jordbruket ersatts av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), vilket förde med sig ännu mer detaljstyrning och byråkrati. Vid EU-inträdet föll priserna på lantbrukets produkter på grund av ökad konkurrens, men detta kompenseras till en del av EU:s arealbaserade inkomststöd. EU-inträdet anses ha givit oss billigare mat - men det som verkligen har hänt är att vi betalar en del av matpriset via skattsedeln.

I Bryssel bestäms vilka grödor som ska odlas och vilka skogar som får avverkas. Med lagar, avgifter och bidrag som styrmedel har böndernas roll förändrats. Förr var de fria att producera efter eget huvud, efter markens förutsättningar och efter vad konsumenterna efterfrågade. Nu har de kuvats under EU:s planekonomi och gjorts helt beroende av bidrag.

6. En blomstrande landsbygd

- Öka det regionala självbestämmandet

Uppgradera synen på landsbygden

För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. För 150 år sedan tog urbaniseringen fart och idag bor istället nästan 90 procent av oss i tätorter. Detta är inte en självklar utveckling, utan har till stor del skapats genom våra lagar. Lagar som är skrivna från huvudstadens perspektiv. Storstäder bygger på stordriftsfördelar eftersom många bor på en liten yta. Landsbygden har andra naturliga konkurrensfördelar, som låga kostnader på mark, gott om plats, livskvalitet och trygghet, men också nackdelar som stora avstånd. Det är dags att vi erkänner landsbygdens unika värden och uppgraderar synen på dess folk.

Nedläggning av små skolor på landet, eller att flytta små välfungerande äldreboenden in till staden, är politiska beslut som ofta bottnar i en oförståelse för landsbygdens villkor. Man har en idé om att allt blir bättre och billigare i staden, vilket inte alls är fallet om landsbygdens verksamheter får drivas på sina egna villkor. Ökat regionalt självbestämmande är nyckeln till en välfungerande samhällsservice på landsbygden.

Klåfingrig byråkrati

Statens byråkrater och tjänstemän är särskilt klåfingriga när det gäller landsbygdens angelägenheter. Kommunernas miljö- och hälsokontor och byggkontor har stor makt att godkänna eller stänga ner verksamheter och att stoppa nya projekt. Det kommer ständigt nya lagförslag och fördyrande bestämmelser om boende och byggande, vedeldning och småskalig djurhållning. Ofta skylls detta på EU, eller på klimatet. En tendens att övertolka EU-förordningar skiljer ut Sverige mot andra jämförbara länder. Här behövs mer sunt förnuft och ett stopp för myndighetsaktivism. Ju mer landsbygden får styra i sina egna angelägenheter, desto mer kan den blomstra av egen kraft.

Bilen behövs

På landsbygden är nästan alla beroende av egen bil. I rättvisans namn kan man inte bestraffa människor för det genom höjda drivmedelspriser - eller införa orimliga krav på nollutsläpp av koldioxid. Bensin- och dieselbilar måste få finnas så länge alternativen inte är tillräckligt bra för landsbygdens behov. Sänkt bensinskatt skulle gynna alla typer av verksamheter på landsbygden.

Jakt är en viktig del av svensk kultur

Jakten och jägarna är viktiga i många avseenden. Svenska jägare sköter viltvård, håller kontroll på rimliga viltbestånd och eftersöker trafikskadade djur. Jakt är också en viktig bärare av kultur och kunskap mellan generationer. Som ett av de vanligaste fritidsintressena på landsbygden fostrar den bra skyttar och bidrar till god lokalkännedom, nog så viktigt ur beredskapssynpunkt.

I norra Sverige är jakten till stor del förbehållen de samer som är medlemmar i samebyar. Lokalbefolkningen är inte sällan utestängd från all form av jakt i fjällen. Då detta är odemokratiskt bör man i stället införa lokal förvaltning av jakten på all statlig mark.

Rovdjur

De politiska beslut som har tillåtit vargstammens ökning strider mot målen i livsmedelsstrategin och målen om mer naturbeten. Lantbrukare, jägare och boende på landsbygden ser med oro på när vargen sprider sig söderut i landet. Vargstammen måste minska radikalt, då den är ett allvarligt hot mot småskalig djurhållning och värdefulla naturbetesmarker.

Ojämlikhet i Norrland

Den expansiva industriliknande rennäring som samebyarna i Sverige bedriver är inte ett uthålligt brukande av den svenska naturen. I dag tar rennäringens betesmarker i anspråk en yta som motsvarar mer än 50 procent av Sveriges totala yta. Dessutom råder det starka motsättningar mellan samiska renägare och övriga folkgrupper längs fjällkedjan.

Den statliga myndigheten Sametinget baseras på etnisk tillhörighet. Den gynnar ensidigt samer och ger dem en särställning samtidigt som andra folk, kulturer och näringar får stå tillbaka. Bakgrunden till detta är ogenomtänkta politiska beslut på riksplanet, där man har valt att satsa ensidigt på samernas kultur och rättigheter. Besluten har slagit undan benen för småskalig rennäring, fjälljordbruk och andra hållbara näringar som de ursprungliga folken i norra Sverige ägnade sig åt.

B. Sverige i världen för ökad suveränitet och trygghet

Till minne av vår självständighet 1523 firar vi nationaldagen den 6 juni. Under 500 år har vi som folk arbetat för att hindra våra folkvalda från att ge bort Sveriges frihet. Under 1900-talet utmärkte sig Sverige genom sin neutralitet och fredssträvan. Svenska politiker uppskattades för att vara aktiva medlare i internationella konflikter.

7. Ett försvar för Sverige

- Säkerhet genom invasionsförsvar, diplomati och avspänning

Från fredsnation till krigsnation

Sverige har på kort tid övergått från att vara en fredsskapande alliansfri nation till att bli en nation som bedriver en konfrontativ försvarspolitik mot världens största kärnvapenmakt, inte långt från Sveriges gräns. Vi har dessutom släppt in Rysslands traditionellt sett största fiende på vårt territorium. Det är speciellt viktigt att åter verka för avspänning gentemot Ryssland, en supermakt som har hypersoniska vapen som Nato helt saknar försvar mot.

Ett försämrat säkerhetsläge

Sverige har en historia av över 200 års alliansfrihet vilket har hållit oss utanför konflikter och krig. Tack vare vår neutralitet undvek vi att bli en krigsskådeplats under andra världskriget och kunde tack vare en intakt infrastruktur och industri bli den välfärdsstat vi är dag. Sverige har med hjälp av sin alliansfrihet varit en röst för fred och kunnat medla i konflikter runt om i världen. När vi idag genom DCA-avtalet har starka band till USA är läget ett annat.

Kort efter Rysslands invasion av Ukraina genomförde de svenska myndigheterna MUST, FRA och FOI utredningar som alla visade att det inte förelåg något ökat krigshot mot Sverige som en konsekvens av Rysslands invasion i Ukraina. Samtliga utredningar var överens om den slutsatsen.

Sedan våren 2022 har dock säkerhetsläget successivt försämrats till följd av Sveriges vapenleveranser till Ukraina, medlemskapet i NATO samt det bilaterala DCA-avtalet. DCA-avtalet ger USA rätten att placera ut vapensystem riktade mot Ryssland på svenska militärbaser. DCA-avtalet är därmed en tydlig provokation mot Ryssland som försätter Sverige i ett helt nytt säkerhetsläge. Vid ett uppskruvat säkerhetsläge är Sverige nu en måltavla för världens mäktigaste kärnvapenmakt. Bilden har bekräftats av Dimitrij Medvedev, chef för Rysslands militärindustriella komplex, som förklarat att Sverige och Finland kan komma att bli de första länderna som anfalls vid en konflikt med NATO. Han utesluter inte heller användandet av kärnvapen.

Krigshetsen tilltar

Istället för att propagera för diplomati och fredsförhandlingar tycks alla partier, oavsett partifärg, vara överens om att mer vapen ska skickas till Ukraina och att några diplomatiska kontakter med Ryssland inte är aktuella. Ryssland framställs konsekvent av den svenska regeringen och av myndigheter som ett framtida hot med ambitionen att erövra delar av Europa efter en seger i Ukraina.

Denna överdrivna och verklighetsfrämmande beskrivning har skrämt upp Sveriges befolkning och därmed givit regeringen "carte blanche" att sända materiel och pengar till en summa på över 90 miljarder kronor till Ukraina. Svenska skattepengar skickas alltså till ett krig som Ukraina inte kan vinna men som är fullkomligt förödande för den ukrainska befolkningen.

Resonemanget från Sveriges regering om att Ukraina "måste" vinna kriget, är även förödande för svensk säkerhetspolitik och utsätter Sverige för stora risker.

Sverige bör återgå till alliansfrihet

Mot bakgrund av osäkerheter kring Nato bör målsättningen för Sverige vara att bedriva en självständig säkerhetspolitik som syftar till att åter bli ett alliansfritt land. Vår ambition bör vara att stå utanför väpnade konflikter och i stället verka för avspänning i vårt närområde. För detta krävs goda förbindelser med andra länder, vilket skapas genom diplomati, handel och kulturellt utbyte.

Nato och EU föreslår att medlemsländer ska öka sina försvarsanslag upp till 5 procent av BNP, vilket motsvarar närmare 25 procent av Sveriges årliga statsbudget - varje år! Genom ett avspänt förhållande till Ryssland borde våra försvarsutgifter kunna ligga på en mer rimlig nivå av BNP.

... med ett starkt invasionsförsvar

Vår krigsmakt ska inte ha offensiv kapacitet att bedriva anfallskrig eller hota andra länder. Det ska vara tillräckligt starkt för att avskräcka en betydligt starkare fiende från ett anfall, då ett sådant skulle bli alltför kostsamt och riskabelt.

Vid återuppbyggandet av försvaret ska vi dra nytta av erfarenheter från konflikten i Ukraina vad gäller ny teknik såsom drönare och hypersoniska vapen.

Civilförsvar och Hemvärn

Civilförsvaret utgör en viktig del av totalförsvaret och behöver ses över och utvecklas. Civilförsvaret ska även kunna användas i fredstid vid katastrofer som översvämningar och skogsbränder. Hemvärnet är också en viktig del i totalförsvaret, inte minst för att skydda viktig infrastruktur från sabotage. Även Sveriges jägare bör ses som en viktig resurs.

8. Folkstyre istället för globalism

- Svenska medborgare ska styra Sverige, inte globalisterna i Davos eller EU-byråkraterna i Bryssel

Globalisering ger oss apelsiner - men globalism ger förtryck

Genom kommunikationer och global handel har världen blivit mindre. Detta fenomen kallas globalisering och innebär till exempel att vi kan köpa exotiska frukter alla dagar i veckan, kommunicera med människor över hela jorden och ta del av nyheter utan fördröjning. Globaliseringen har förstås sina nackdelar, men den har också gjort oss rikare.

Globalism är å andra sidan en ideologi. Den strävar efter att världens folk och nationer ska styras från globala institutioner och inte av deras egna folkvalda i demokratiska nationer. Förevändningen för en sådan maktförskjutning brukar formuleras som att "Globala problem kräver globala lösningar". Men ju längre bort de politiska besluten fattas, desto svårare är det för individen att få sin röst hörd, och desto mindre självstyrelse och frihet har nationen kvar. För globalisten är individen en källa till skatt och soldatmaterial, men i övrigt mest till irritation.

Globalism drivs av överstatliga politiska organ

Genom mänsklighetens historia kan man tydligt se kampen mellan två krafter. Å ena sidan politikers strävan mot mer centralstyre, högre skatter och kontroll, å andra sidan folkens kamp för självständighet. Sverige drogs in i EU och Nato och därutöver styrs Sverige av en mängd andra globalistiska organ. I allt högre grad påverkar organisationer såsom WHO (global kontroll av hälsopolitik), OECD (motverkar låga skatter), IMF (främjar hög global inflation), Net Zero Coalition (för så kallad klimatpolitik), och många fler hur Sverige styrs.

Deras funktion är att skydda medlemsstaterna från konkurrens medan de bedriver självdestruktiv politik på sina medborgares bekostnad. Till exempel hindrar ovanstående organ att stater konkurrerar med låga skatter, låg inflation och vetenskapligt grundad klimatpolitik. Alla globalistiska organ fråntar oss friheten att styra oss själva inom något område.

Globalism tar vår frihet

En gång i tiden var bonden fri att odla vad han ville. Idag centralplaneras hans arbete på sovjetiskt manér via klimatmål från EU och FN. Han styrs med bidrag och straff och kan övervakas med satellit. En gång var vi fria att handla, överföra pengar och yttra våra åsikter. I takt med att den politiska makten centraliseras ökar politikers möjligheter till kontroll och skatteuttag.

En ny global världsordning

En av de mest framgångsrika och inflytelserika privata globalistiska organen är World Economic Forum (WEF). Medlemmarna i WEF utgörs av världens största multinationella företag och andra så kallade stakeholders. Organisationens mål är att införa en ny global världsordning med en självutnämnd världsregering som har långtgående befogenheter både ekonomiskt och juridiskt. I grova drag strävar WEF efter att nationer ska få mindre att säga till om, att stater ska införa digital massövervakning, kontrollsystem för individer, koldioxidbaserade poängsystem, censur av det fria ordet och programmerbara digitala valutor, så kallade CBDC, Central Bank Digital Currency.

Digitalisering underlättar övervakning och kontroll

Med internet och digitalisering har staten ofattbara möjligheter att övervaka och styra befolkningen. EU, FN och WEF driver på för att skapa globala digitala identiteter i syfte att skapa "världsmedborgare" utan koppling till nationalstaten.

De kommer göra det möjligt att spåra individers resor, vaccinstatus, inköp, "koldioxidavtryck", kommunikationer på nätet och mycket mer. Tillsammans med digitala centralbanksvalutor (CBDC) som är programmerbara pengar, kommer individers inköp kunna registreras och styras i proportion till deras koldioxidutsläpp, åsikter, uppförande på nätet eller utifrån andra politiska ideal. Allt under förevändning att öka vår "säkerhet" och trygghet.

Sverige går tyvärr ofta i bräschen för tekniska nymodigheter och ofta utan att ta hänsyn till de integritetsrisker som drabbar medborgarna. Vi har digitaliseringsmyndigheter och digitaliseringsmål. Men staten ska arbeta på nationens medborgares uppdrag, inte tvärtom, så vem är det egentligen som ska registrera och granska vem?

Det är nu viktigt att alla höjer sin röst och att vi gemensamt argumenterar för att införande av EU:s Digitala Id (EUDI) och Digitala Id.plånbok (EUDIW), SOU 2023:61 inte genomförs. Vi vill inte heller ge staten möjlighet att läsa all elektronisk information såsom föreslås i SOU 2023:22.

Tyvärr är alltför få medborgare medvetna om hur regeringen arbetar aktivt för att minska individens frihet. Detta sker på flera sätt, däribland genom EU:s Digital Service Act (DSA), för övervakning, angiveri och censur, EU:s digitala rese-id & pass (EU Digital Travel Identity) samt WHO:s Globala Digitala Hälsocertifikat (GDHC). Samtliga föreslagna förändringar bör förpassas till papperskorgen.

Starka kontakter mellan WEF, FN och Sverige

Trots att WEF är en privat organisation har man väl etablerade politiska kontakter. År 2019 ingick WEF ett partnerskap med FN för att underlätta införandet av sina teknokratiska mål. I gengäld ska WEF hjälpa till med att snabba på införandet av FN:s Agenda 2030, ett program för att med politiska medel skapa ekonomisk tillväxt utan koldioxidutsläpp.

Sveriges regeringar, oavsett politisk färg, har under många år arbetat intensivt med att tillgodose WEF:s riktlinjer och Agenda 2030. De har drivit på för att så snabbt som möjligt inordna Sverige i den nya världsordningen.

9. Utvärdera EU-medlemskapet

Förutsättning för EU-medlemskap - att unionen återgår till vad det ursprungligen var tänkt att vara

EU påverkar vår suveränitet

Sverige är ett litet land med ca 10 miljoner invånare. Jämfört med till exempel Tyskland, som har cirka 85 miljoner invånare, är vi ett pyttelitet land. När EU:s parlament ska besluta i någon lagstiftningsfråga, har vi en svag röst genom våra 21 ledamöter. I EU-parlamentet finns nu 2024-2029 hela 720 ledamöter. 21 svenskar kan därför inte med framgång hävda någon annan uppfattning än vad de stora ländernas ledamöter gör. Chansen för svenskarna att påverka är helt beroende av att ett eller flera folkrika länder med många representanter (tex Tyskland) tycker som vi i EU- parlamentet.

En fullfjädrad politisk union

När Sverige gick med i EU 1995 trodde nog de flesta att det handlade om en freds- och frihandelsunion, där vi skulle kunna besöka våra europeiska grannar utan att behöva visa passet. För den som läste det finstilta var det dock uppenbart att det skulle bli en fullfjädrad politisk union med bland annat gemensam utrikes- och jordbrukspolitik. Vi skulle få en gemensam superstat vars beslut och rättsakter skulle ha företräde framför vår egen riksdag och våra egna lagar.

EU sväller bortom all rimlighet

EU är idag en byråkratisk koloss som har blivit ett självändamål och en födkrok för sin egen personal. Kommissionen består av en representant från varje medlemsland (27 stycken), samt en president. Ingen av dem är folkvald. Deras uppgift är uttryckligen att främja EU:s intressen, inte medlemsländernas. Det gör de bland annat genom att varje år producera en störtflod av nya lagar och regler som flyttar mer makt från medlemsländerna till EU. Subsidiaritetsprincipen som finns inskriven i EU:s fördrag har helt åsidosatts.

Frihandelsunionen blev en byråkratiunion

I ett frihandelsområde är det enbart säljare och köpare som avgör vad som handlas. EU:s byråkrati-union är något annat. Där måste säljare och köpare först och främst uppfylla EU:s regelbörda. Det gynnar storföretag som har råd med specialister för efterlevnad av EU-regler, men straffar mindre företag. Detta leder till höga priser och gör oss fattigare. Byråkratin kväver näringslivet, driver många företag i konkurs medan andra flyttar till mer vänligt sinnade länder utanför Europa. Inget medlemsland får använda egna regler för att gynna sina egna uppdragsgivare. Resultatet? Sedan 1991 har EU:s andel av global BNP nästan halverats från 28 till under 15 procent.

Fredsunionen blev krigsunion

Utan egen utrikespolitik har Sverige inte längre möjlighet att bestämma vem som är vän eller fiende. Vi blir automatiskt indragna i EU-politikens handelskrig och bojkotter. Utanför EU vore vi fria att välja om vi ville lösa konflikter med krig eller med traditionell svensk diplomati och handel. EU-kommissionen har satt igång ReArm Europe, ett upprustningsprojekt för 800 miljarder Euro som ska finansieras med ökad statsskuld för medlemsstaterna. Unionen är på väg att ta steget fullt ut från fredsunion till krigsunion.

... och en invandrings-, koldioxid-, energi-, censur- och skatteunion

EU lägger allt fler politiska områden under sig. Områden som vi aldrig röstade om. Trenden går mot att ersätta nationalstaterna med en byråkratisk EU-stat efter gammal sovjetisk modell. Genom diverse "fonder" för Covid, för upprustning, avgifter för koldioxidutsläpp, straffavgifter och de ständigt växande medlemsavgifterna går EU stegvis mot att beskatta unionens medborgare.

Av den gemensamma yttre gränsen (Schengen) blev det istället tvingande invandringskvoter. När Sverige behöver teknisk expertis från fjärran länder kan vi faktiskt lösa det utan EU:s hjälp.

Sverige är Europas största nettoexportör av el-energi. EU tvingar oss att göra 70 procent av vår överföringskapacitet tillgänglig för export. Detta driver upp elpriserna för oss svenskar.

EU försöker ta kontroll över skogen, på samma sätt som man har gjort med jordbruket. Det fria ordet är på väg att avskaffas via DSA (Digital Services Act), en lag för att censurera sådan information på internet som EU ogillar. De högtidliga deklarationerna om EU-värderingar har visat sig vara föga mer än en censur-, kontroll- och övervakningsstat med totalitära ambitioner.

Alla medlemskap ska ständigt utvärderas

Historien visar att samarbeten, och särskilt unioner, tenderar att permanentas. De får egna tjänstemän och bildar en egen politisk nivå. Överstatliga samarbeten måste därför ständigt utvärderas. När de inte längre är till nytta för medborgarna, utan bara för särintressen och sin egen personal, ska vi lämna dem.

C. En god hälsa genom omsorgsfull vård och omsorg

Dagens syn på sjukvård är att behandla enskilda symtom i stället för att leta efter grundorsaken. Sverige Först vill ha en mer preventivt inriktad hälso- och sjukvård där vi ser till hela människan. Att våga diskutera livsstilsfrågor utan pekpinnar och medföljande stigmatisering, skulle ge fler chansen till ett hälsosamt liv.

10. Ett hälsosamt Sverige

- där ohälsa förebyggs naturligt

Sjukvårdskostnaderna stiger för varje år

Det offentligas kostnader för läkemedel uppgår till över 40 miljarder kronor per år och den totala sjukvårdskostnaden i Sverige närmar sig 600 miljarder årligen. År 2010 låg kostnaden på 330 miljarder, alltså har nära på en fördubbling skett under 15 år.

Att förebygga ohälsa kan drastiskt minska kostnaderna för sjukvården, samt leda till att fler orkar jobba fram till sin pension eller längre med bibehållen livskvalitet. När pensionsåldrarna nu gradvis höjs blir det allt viktigare att vara frisk och vital även i hög ålder.

Samhällets uppgift är idag först och främst att ge bot och lindring till dem som är sjuka, men förutsättningar och incitament till att leva hälsosamt bör stärkas.

Fler kontrollmekanismer krävs innan könsbyten kan bli aktuellt

Sverige Först anser att det är fel att skolkuratorer, psykologer och läkare idag måste vara affirmativa då ett barn funderar på frågan om att vara född i fel kropp. Det är i stället viktigt att lägga fokus på andra lösningar i form av psykologhjälp, kuratorer och diskussionsgrupper. Där kan man sakligt lyfta fram alla aspekter av frågan och visa hur det går för många som "byter kön". Komplexa delar i ett könsbyte måste noga beaktas innan kirurgi och hormonbehandlingar påbörjas. Könsbyte bör inte vara möjligt innan 25 års ålder.

11. Nürnbergkoden ska alltid respekteras

- Individen bestämmer över sin kroppsliga integritet

Vi vill aldrig uppleva övergreppen igen!

De senaste åren har varit omvälvande. När historikerna ser tillbaka på åren med Covid-19 är det inte osannolikt att de kommer kalla det som hände för tidernas största medicinska skandal. Utvecklingen av säkra och effektiva vacciner är beroende av en öppen och tillförlitlig tillsyn av vaccintillverkarna.

Under Covid-19 pandemin blev vetenskapen korrumperad. Det fria ordet sattes på undantag. Den som diskuterade alternativa teorier om smittans uppkomst, alternativa botemedel eller vaccinernas risker och nytta kunde råka illa ut. Man kunde bli avstängd från sociala medier, bli socialt brännmärkt eller sparkad från jobbet.

Självklara rättigheter som att samlas, demonstrera, besöka sina gamla släktingar och gå på begravningar avskaffades. I vissa länder var det mer eller mindre obligatoriskt att vaccinera sig med Covid-vaccin, trots att preparaten ännu är på experimentstadiet. Detta strider mot flera av Nürnbergkodens principer, bland annat kravet om samtycke vid deltagande i medicinska experiment. Lyckligtvis var vi svenskar förskonade från de mest drakoniska åtgärderna den här gången, men manegen är krattad för hårdare tag när det är dags igen.

Utvärdera användningen av mRNA-vacciner

Modifierade mRNA-vacciner, som de mot Covid-19, medför hälsorisker som inte studerades tillräckligt innan vaccinerna fick sitt nödgodkännande och började användas. De modifierade mRNA-vaccinerna har en grundläggande risk eftersom de programmerar kroppens celler att producera för kroppen okända proteiner, vilket kan leda till autoimmuna reaktioner där immunsystemet attackerar kroppens egna celler. Vaccinerna mot Covid-19 testades heller aldrig för sin förmåga att blockera virusöverföring, dvs. minska smittspridning.

Europeiska tillsynsmyndigheter, liksom regeringar och statliga organ, spred desinformation eller missinformation och vilseledde därmed befolkningen för att de skulle acceptera mRNA-vaccinerna. Detta trots att det enligt Nürnbergkoden finns en internationell överenskommelse om förbud mot att utsätta människor för experiment, samt att tvinga, pressa eller övertala någon att delta i medicinska experiment mot sin vilja.

Det är idag väl dokumenterat i den vetenskapliga litteraturen att Covid-19-vaccinerna resulterade i en aldrig tidigare skådad nivå av rapporterade biverkningar, inklusive dödsfall. Analyser av offentliga data visar att det var helt slumpartat vilket vaccinparti en individ fick och därmed även slumpartat vilka biverkningar som individen drabbades av efter sprutan.

Analyser av flera oberoende forskare visar dessutom att Pfizers och Modernas produkter var kontaminerade med varierande och unikt höga nivåer av residualt DNA. Definitionen av begreppet pandemi ändrades av WHO innan den s.k. svininfluensan bröt ut. Från att tidigare ha krävt många dödsoffer till att det nu räckte med en stor smittspridning i världen för att kunna klassas som en pandemi. Smittotalen skapades genom ett specialdesignat test, PCR-testet, som inte var tillverkat för att påvisa infektion, men som ändå användes för att snabbt få upp smittotalen.

Testet användes trots att Folkhälsomyndigheten var tydlig med att PCR-testerna inte var lämpade för att detektera smittspridning och därför inte borde ha används. Det olämpliga PCR-testet har kostat svenska skattebetalare över 20 miljarder kronor.

En positiv förändring börjar alltid med ett erkännande av de fel som har begåtts. Denna process måste inledas omedelbart, innan fler liv går förlorade på ett slarvigt och onödigt sätt.

12. En värdig äldrevård

- Alla äldre ska ha rätt att känna trygghet

Äldrevården ska prioriteras

I Sverige är vi överens om att alla ska ha rätt till en värdig ålderdom, att få känna sig trygg även när man blir gammal och sjuk. Med en åldrande befolkning och en mindre andel människor i arbetsför ålder har detta självklara mål blivit svårare att uppfylla för samhället. Samtidigt som allt fler människor klarar sig själva långt upp i åren, så finns det en stor grupp äldre som av hälsoskäl behöver en annan boendeform. Många kommuner har kö till sina äldreboenden och biståndsbedömningarna har blivit hårdare.

Vi anser att äldrevården ska prioriteras. Det är viktigt att pengarna som tilldelas äldrevården går till kärnverksamheten - dvs äldrevårdsplatser, bra mat och omvårdnadspersonal. Länge har det funnits en tendens att anställa fler administratörer - men inte fler undersköterskor.

För livskvalitén hos äldre multisjuka individer är det helt avgörande att kunna kommunicera och bli förstådd. Omvårdnadspersonalen måste behärska svenska språket väl och ha god läsförståelse om vården ska bli patientsäker. Språktester bör därför användas vid nyanställningar i äldrevården.

Undersköterskorna är den yrkesgrupp som bär upp äldreomsorgen, de sköter det dagliga arbetet både i hemtjänst och på särskilt boende. Om äldreomsorgen ska ha tillgång till utbildad personal i framtiden så behöver yrket bli mer attraktivt. Högre lön är bra, men inflytande över sitt arbete och schema är också viktigt. Decentralisering, en mångfald av utförare och lokala anpassningar gynnar både boende och personal i äldreomsorgen. Privata äldreboenden ska därför uppmuntras, inte missgynnas.

Förebygg ohälsa hos äldre

Idag prioriteras utskrivningen av läkemedel framför att skapa förutsättningar för naturlig hälsa och välbefinnande hos äldre individer. Med näringstät kost, tillgång till motion, sol och frisk luft samt gott umgänge främjas den naturliga hälsan och därmed minskas behovet av läkemedel och annan kostsam behandling av ohälsa.

Genom ett system med preventiva hälsocenter (PHC) skulle sjukvården kunna avlastas både direkt och indirekt där dessa hälsocenter kan ge förebyggande vård som drastiskt minskar kostnaderna för sjukvården.

Rätten till ett analogt liv

Denna rätt ska gälla äldre, men den är även viktig för föräldrar som vill möjliggöra en uppväxt utan smartphone för sina barn. Alla ska kunna röra sig i samhället analogt. Samhällstjänster får aldrig vara kopplade till mobil- eller datortvång. Detta gäller allt från köp av parkeringsbiljett, betalning av skatter, sjukvårdsjournaler till skolundervisning. Möjligheten till kontantbetalning ska stärkas.

D. Förbättra samhällets funktioner

Bristande samhällsförvaltning leder till kaos, korruption och sönderfall.

13. Utbilda för kunskap istället för ideologi

- Kompetens istället för aktivism

Hur får vi ett bättre lärande?

De senaste decenniernas ökade politiska och administrativa kontroll av utbildningen har inskränkt lärarnas självbestämmande och därmed den intellektuella mångfalden. Statens inflytande över undervisningens innehåll måste begränsas för att garantera en bred och öppen kunskapsförmedling. Av samma skäl behöver lärarutbildningen avregleras och nya vägar till läraryrket öppnas.

Skolan ska främja fritt tänkande - inte indoktrinera

Kursplaner och läroplaner får varken dikteras av en särskild värdegrund eller av samhällspolitiska agendor. Undervisningen ska präglas av fakta och saklighet i ämnen som naturkunskap, teknik, sociala och ideologiska frågor. Eleverna ska ges förutsättningar att själva bilda sig en uppfattning om historien och samtiden.

Universiteten ska fungera som platser för fritt tänkande och intellektuell debatt, inte som producenter av beställd kunskap. Forskningsfrågor ska formuleras av forskarna själva. Forskningen ska inte styras av politiskt definierade mål som grön omställning, jämlikhetspolitik, digitalisering och säkerhetspolitik.

Storindustrins och de privata stiftelsernas forskningsfinansiering behöver regleras för att undvika att akademin reduceras till en kunskapsleverantör åt särintressen. Att bidra till tankekraft, kritisk analys, nyfikenhet och lust att lära är skolans viktigaste uppgift.

Meriter ska styra tillsättningar

Samhället ska se på män och kvinnor, oavsett sexuell läggning, som likvärdiga. Människor ska inte etiketteras utifrån kön, hudfärg eller sexuell läggning. Alla ska ges lika möjligheter, dvs inte diskrimineras genom rasism eller kvoteringssystem. Sverige Först är emot allt som delar upp befolkningen i grupper.

14. Lag och ordning

- Ökat politiskt fokus på de allvarligaste problemen

Från trygghet till otrygghet

Den svenska staten har under de senaste årtiondena förvandlat ett unikt tryggt samhälle till ett av Europas mest våldsamma. Från att tidigare ha fungerat som ett föredöme för andra nationer, används Sverige idag som ett avskräckande exempel.

För att hantera den situation som den förda politiken har skapat har mängden lagar ökat explosivt, men de nya lagarna och lagändringarna har ofta varit missriktade: Huvudsakligen skötsamma medborgare har drabbats av ytterligare inskränkningar och ökad kontroll, exempelvis genom att rätten till åsikts- och yttrandefrihet har begränsats. Samtidigt har staten undvikit att införa lagändringar som på allvar skulle kunna stoppa de kriminella gängen, eller till och med genomfört lagändringar som underlättat kriminell verksamhet.

Denna utveckling kan inte accepteras, utan måste hejdas och vändas. Medborgarens rätt till trygghet är en absolut skyldighet för staten.

Lag och straff ska harmoniera med samhällets värderingar

En grundläggande princip för lagstiftning är att lag och straff ska harmoniera med det allmänna rättsmedvetandet. Att grova brott medför kännbara straff för gärningspersonen är viktigt i flera avseenden: Offer och anhöriga får upprättelse, gärningspersonen straffas och samhället skyddas från vidare brottslighet så länge den kriminelle är frihetsberövad.

Lagar ska inte stiftas för att främja byråkratisk aktivism eller ekonomiska särintressen. Det ska inte heller vara möjligt för en gärningsperson att tilldelas skadestånd på grund av juridiska teknikaliteter.

Lagstiftning ska inte användas som medel för att ideologiskt uppfostra medborgarna. Den historiskt starka svenska tryck-, yttrande- och åsiktsfriheten måste garanteras och skyddas från inskränkningar.

Brottsoffrets ställning och perspektiv måste stärkas och utdömda skadestånd justeras så att de harmonierar med det allmänna rättsmedvetandet. Offret måste prioriteras framför gärningspersonen.

En fällande dom för grovt brott ska innebära att icke-svenska medborgare samt personer med dubbelt medborgarskap förlorar sin rätt att vistas i landet.

Systemhotande brottslighet

Sveriges tillitsbaserade institutioner har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier. Den svenska förvaltningsmodellen utmanas i dag av kriminella aktörer som utnyttjar öppenheten för att dra nytta av de svenska välfärdssystemen och myndigheter beskriver den organiserade brottsligheten som systemhotande.

Systemhotande brottslighet kan exempelvis utöva en otillbörlig påverkan på rättskedjan eller andra myndigheter såsom offentlig förvaltning, politik eller ekonomi. Den kan även handla om otillbörlig påverkan för att främja brottsaktiviteter eller underlåta myndighetsutövning, allt i syfte att underlätta den kriminella verksamheten.

Att ta itu med den systemhotande brottsligheten måste därför vara en prioriterad uppgift för staten, detta för att trygga det svenska samhället och den svenska välfärden.

Lagens skydd av individen

Samhällsutvecklingen i Sverige har inneburit framväxten av nya former av brott, inte bara riktade mot individens rätt till fysisk trygghet, utan även mot individens rätt till frihet, integritet och självbestämmande. Svensk lagstiftning och rättspraxis måste ta hänsyn till detta och skydda individens demokratiska fri- och rättigheter, bland annat genom att kraftfullt bekämpa så kallat hedersvåld.

Föräldrar och barn i Sverige ska ha rätt till en trygg vardag, fri från våld. Domstolarnas och de sociala myndigheternas kunskap om våld i nära relationer, våld mot barn och så kallat eftervåld måste öka.

Varje år dödas i genomsnitt fem barn i Sverige av en förälder. Ett strikt tjänstemannaansvar skulle bidra till att stärka utsatta barns säkerhet. I vårdnadstvister ska barnets vilja vara vägledande i enlighet med vad Barnkonventionen anger.

15. En ansvarsfull migrationspolitik

- Minska antalet personer som lever på bidrag och inför försörjningskrav för all migration

Stoppa invandringen för att kunna ta hand om dem som är här

De flesta inser att invandringen till Sverige måste stoppas eller minimeras under kommande år, men det är likväl viktigt att vi skapar goda förutsättningar för de familjer och individer som har kommit till Sverige under de senaste 25 åren med viljan att integreras in i det svenska samhället.

Utanförskapsområden växer

Genom migration har Sverige under 2000-talet sett en ökning av befolkningen med närmare 25 %. Många av de individer som kommit till Sverige har frivilligt eller ofrivilligt hamnat i s.k. utanförskapsområden. Konsekvensen har blivit att dessa områden i stora delar nu präglas av ekonomisk och social otrygghet, hög arbetslöshet och gängkriminalitet.

Utanförskapsområdena präglas även av starka motsättningar mellan grupper som tillhör olika religioner, ursprungsländer eller kriminella nätverk. Kontakten med det övriga svenska samhället är ofta svag.

Ett splittrat samhälle

Om inte utvecklingen med det ökade utanförskapet kan brytas snabbt, så blir det svenska samhället än mer splittrat. Kostnaderna för den bristfälligt genomförda migrationen till Sverige är enorma. De växer i takt med att få effektiva åtgärder har vidtagits för att bryta den negativa utvecklingen. För varje år som går permanentas kriminalitet och utanförskap, vilket påverkar hela samhället.

I vår nuvarande situation behöver fokus ligga på att skapa möjligheter för alla dem som har kommit hit med goda avsikter. Målet ska vara att bygga ett tryggt samhälle. De personer som däremot har valt att göra "karriär" som grovt kriminella måste fråntas möjligheten att fortsätta med sin kriminella verksamhet. För att kunna fokusera på integration av de nya svenskar som redan är här måste vi under överskådlig tid vara mycket restriktiva med ytterligare invandring till Sverige.